22.2.10

Att de kan göra så ont? Det förstår inte jag.

Älskade människa, i 17 år fanns du hos oss, bland oss, önskar att du vore kvar. Du kommer alltid vara här, men jag önskar att du fanns kvar hos oss som person, inte bara som en av himlens fräckaste änglar.

det känns som ett tomt hål, fastän du bara var en liten skitunge med dina spydiga kommentarer, djävulshorn i pannan och bus i blicken. Jag kände inte dig, men ändå känns det så hårt. Du kan ju inte lämna alla vänner och framför allt inte din familj.

Din dumma unge, kom ner hit genast.






"är idag en verklig dag eller kommer någon nypa mig i armen imorgon och allt kommer vara som förut?"
Om inte så tänker jag på dig, din familj - alla sörjande. du betyder alldeles för mycket för att vara borta.


men, TA HAND OM DIG, vaka över oss och låt detta få oss att växa som personer och inse att man aldrig ska ta något för givet.
Jag vet att du även nu har det bra, men det är här på jorden du är menad att vara.

Niklas du är saknad av många!
1992-11-08 - 2010-02-22

Inga kommentarer: